MAO:38/2026
Bakgrund
Korsholms kommun (nedan även den upphandlande enheten) har med en 4.7.2025 publicerad och 15.8.2025 korrigerad nationell upphandlingsannons, som gäller ett öppet förfarande, begärt anbud på vinterunderhåll för tiden 1.11.2025– 30.4.2026 med en option att förlänga avtalstiden med ett år.
Korsholms kommuns samhällsbyggnads tekniska direktör har avbrutit upphandlingsförfarandet med sitt beslut 1.9.2025 § 151/2025.
Enligt upphandlingsannonsen har upphandlingens uppskattade totala värde exklusive mervärdesskatt varit 150 000 euro.
Enligt den upphandlande enheten har ett upphandlingskontrakt inte undertecknats.
Handläggningen i marknadsdomstolen
Besvären
Yrkanden
FIN Infra Group Oy ska anses ha yrkat att marknadsdomstolen upphäver det överklagade upphandlingsbeslutet, förbjuder den upphandlande enheten att fortsätta det oriktiga upphandlingsförfarandet och ålägger den upphandlande enheten att korrigera sitt oriktiga förfarande. Därtill har ändringssökanden yrkat att marknadsdomstolen ålägger den upphandlande enheten att ersätta dess rättegångs- och övriga kostnader, som inklusive mervärdesskatt uppgår till 42 143,28 euro.
Grunder
Beslutet att avbryta upphandlingen strider mot kraven på proportionalitet, öppenhet och likabehandling inom offentlig upphandling.
Under upphandlingsförfarandet ändrades inte minimikraven för maskinerna på ett sådant sätt att det skulle ha omöjliggjort rättvis konkurrens. Att avbryta upphandlingen på denna grund har varit en oproportionerlig åtgärd som i praktiken missgynnat de leverantörer som förberett anbuden och som redan har gett anbud utgående från anbudsbegäran och de justerade villkoren. Det har inte förelegat sakliga och tvingande skäl att avbryta upphandlingen, eftersom ändringen som gjordes under anbudstiden snarare klargjorde än förändrade konkurrensförutsättningarna. Efter ändringen hade ändringssökanden redan lämnat in ett anbud som uppfyllde de justerade villkoren.
Vidare föreligger misstankar om att såväl prisuppgifter som annan sekretessbelagd information om anbuden har läckt till utomstående aktörer, eftersom de kände till att den upphandlande enheten avsåg att avbryta upphandlingen innan beslutet delgavs anbudsgivarna. Den upphandlande enheten har därmed förfarit i strid med bestämmelserna om god förvaltning och åsamkat skada för ändringssökanden.
Bemötande
Yrkanden
Korsholms kommun har yrkat att marknadsdomstolen avslår besvären och ålägger ändringssökanden att ersätta dess rättegångskostnader, som exklusive mervärdesskatt uppgår till 4 490 euro jämte dröjsmålsränta.
Grunder
Den upphandlande enheten har inte förfarit felaktigt då den avbrutit upphandlingsförfarandet. Enligt upphandlingsbestämmelserna och rättspraxis har den upphandlande enheten rätt att avbryta upphandlingen på basen av en faktisk och grundad anledning.
Den upphandlande enheten ändrade minimikraven under upphandlingsförfarandet både vad gäller antalet maskiner och maskinernas tekniska krav. Genom rättelseannonsen ändrades den tillåtna maximala bredden för de ordinarie arbetsmaskinerna och reservmaskinerna från 220 cm till 320 cm. För båda snöplogningsområdena förutsattes anbudsgivarna också erbjuda ytterligare en mindre maskin med maxbredden 220 cm. Kravet på utrustning med rivbett eller tandade bett kvarstod, liksom antalet ordinarie maskiner och reservmaskiner. Efter ändringen tilläts maskinerna vara bredare än tidigare, medan maskinen med den tidigare förutsatta bredden i stället kunde användas för upphandlingens båda delområden till skillnad från att ursprungligen ha varit områdesspecifik.
Sedermera bedömde den upphandlande enheten att ändringen av minimikraven var så väsentlig att den inte var tillåten under anbudstiden. Eventuella potentiella anbudsgivare har inte haft möjlighet att beakta dessa nya krav och följaktligen avstått från att delta i upphandlingen. För att säkerställa jämlik behandling av anbudsgivarna avbröts upphandlingen och den upphandlande enheten publicerade en ny upphandlingsannons.
De inlämnade anbuden är sekretessbelagda tills den nya upphandlingen har kunnat slutföras. Därmed har anbudsgivarna som deltagit i det avbrutna upphandlingsförfarandet ingen konkurrensnackdel jämfört med nya anbudsgivare.
Trots att besvären inte har anförts inom 14 dagar från delgivningen av beslutet, har de anförts inom rätt tid med beaktande av att besvärsanvisningen innehållit felaktig information om tidsfristen för att anföra besvär.
Genmäle
Ändringssökanden har i sitt genmäle anfört att ändringarna som gjordes endast var tekniska till sin natur och att de inte innebar att föremålet för upphandlingen eller att upphandlingens omfattning ändrades på ett väsentligt sätt.
Rättelsen omfattade endast maskinernas bredd inklusive plog. På delområde 1 tilläts två maskiner med en maxbredd på 320 cm, medan kravet på att en av maskinerna skulle vara högst 220 cm kvarstod. På delområde 2 tilläts en maskin med en maxbredd på 320 cm inklusive plog, medan kravet på att den andra maskinen högst skulle vara 220 cm kvarstod. Kravet på en mindre maskin kvarstod.
Den upphandlande enheten har först själv ändrat de tekniska kraven och därefter avbrutit upphandlingen, vilket tyder på bristande planering och sakkunskap snarare än på ett faktiskt och grundat behov.
Den upphandlande enheten kunde ha genomfört upphandlingen med de ändrade kvalificeringskraven, eftersom rättelsen publicerades i god tid och anbudstiden förlängdes. Redan vid hanteringen av frågor och svar meddelade den upphandlande enheten att användning av större maskiner var tillåten. Detta säkerställde att samtliga potentiella anbudsgivare kunde ta del av de nya kraven, och inget tyder på att ändringarna skulle ha påverkat konkurrensen negativt eller att någon anbudsgivare skulle ha uteslutits. Två anbud inlämnades, vilket är normalt för ifrågavarande snöröjningsområden. Anbuden lämnades av samma aktörer som vid tidigare upphandlingar.
Anbudsgivarna informerades om att upphandlingen avbrutits nästan en vecka senare än utomstående aktörer, vilket har medfört konkurrensfördelar för dem och förhindrat anbudsgivarna från att delta i andra upphandlingar på grund av kapacitets- och resursbindning. Att avbryta upphandlingsförfarandet först efter att alla anbud inkommit och efter att anbudstiden har upphört innebär en risk för att anbudsgivarnas arbete och resurser går förlorade, vilket strider mot principen om effektiv användning av offentliga medel.
Övriga skrivelser
Den upphandlande enheten har anfört att ändringssökandens egentliga rättegångskostnader enligt vad som framgår av ändringssökandes utredningar begränsar sig till ett belopp om 3 484 euro. Ändringssökanden är själv betalningsskyldig för rättegångsavgiften. Till övriga delar består ändringssökandens ersättningsyrkande av ersättning för utebliven vinst och kostnader för upprättande av anbud, vilka ska tolkas som ett skadeståndsyrkande, som marknadsdomstolen inte är behörig att behandla.
För det fallet att yrkandet tolkas som ett yrkande på gottgörelse, har det i varje fall framställts efter att besvärstiden upphört och ska även i det fallet avvisas.
Ändringssökanden har bland annat anfört att yrkandena har getts inom den av marknadsdomstolen förlängda tidsfristen. Därtill har ändringssökanden har yttrat sig om den upphandlande enhetens rättegångskostnader och meddelat att ingen muntlig behandling yrkas.
Marknadsdomstolens avgörande
Skälen för avgörandet
Frågeställning och rättsregler
På grundval av ändringssökandens besvär är det fråga om huruvida den upphandlande enheten har haft en faktisk och grundad anledning att avbryta upphandlingen och om enheten därvid har behandlat anbudsgivarna jämlikt.
Av utredningen i ärendet framgår att upphandlingsbeslutet har delgivits ändringssökanden 2.9.2025. Till beslutet hade bifogats en besvärsanvisning med felaktiga uppgifter om tiden för sökande av ändring. Ändringssökanden har lämnat in sina besvär till marknadsdomstolen efter att den i 147 § 1 mom. lagen om offentlig upphandling och koncession (nedan upphandlingslagen) avsedda tidsfristen på 14 dagar har löpt ut. Med beaktande av att upphandlingsbeslutet har delgivits tillsammans med en väsentligt bristfällig besvärsanvisning ska besvären anses ha inkommit inom den i 147 § 3 mom. föreskrivna tidsfristen på sex månader.
Ändringssökanden har till sitt genmäle bifogat utredning om vittnen och deras kontaktuppgifter men har därefter lämnat in skriftlig tilläggsutredning och uppgett att muntlig behandling inte yrkas i ärendet.
Enligt 3 § 1 mom. upphandlingslagen ska den upphandlande enheten behandla deltagare i upphandlingsförfaranden och andra leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven.
Enligt 125 § 1 mom. upphandlingslagen får upphandlingsförfarandet avbrytas endast av en faktisk och grundad anledning.
I förarbeten till 125 § 1 mom. upphandlingslagen (RP 108/2016 rd, s. 230) konstateras att paragrafen kvarstår oförändrad i förhållande till lydelsen i 73 a § i upphandlingslagen 348/2007 (gamla upphandlingslagen). Enligt förarbetena (RP 182/2010 rd s. 24) till den senare nämnda bestämmelsen konstateras att upphandlingsförfarandet får avbrytas endast av en faktisk och grundad anledning. Samtidigt konstateras att rättspraxis har varit relativt tillåtande när det gäller avbrytande av upphandlingsförfaranden och att bestämmelsen inte syftar till att skärpa den etablerade tolkningspraxisen. Som godtagbar grund för avbrytande har i rättspraxis bland annat ansetts att anbudsförfrågan visar sig vara oklar eller felaktig. I ekonomiutskottets betänkande till ovannämnda förarbeten (EkUB 48/2010 rd, s. 4) konstateras att det inte krävs allvarliga eller exceptionella omständigheter för att ett upphandlingsförfarande ska kunna avbrytas.
Enligt högsta förvaltningsdomstolens prejudikat HFD 2017:110 kan en sådan faktisk och grundad anledning, som avses i 73 a § upphandlingslagen 348/2007 och som utgör en förutsättning för avbrytande av upphandlingsförfarandet, bero på den upphandlande enhetens eget agerande eller underlåtenhet. Så var fallet då den upphandlande enheten hade avbrutit upphandlingsförfarandet till följd av att anbudsförfrågan hade varit otydlig och upphandlingsbeslutet bristfälligt motiverat.
Marknadsdomstolens bedömning
Enligt motiveringarna till beslutet om avbrytande av upphandlingsförfarandet finns det grund för att avbryta upphandlingsförfarandet, eftersom minimikraven på maskiner har ändrats under anbudstiden på ett sätt som kan uppfattas som väsentligt, vilket leder till att det finns risk att potentiella anbudsgivare på grund av detta lämnat utanför upphandlingen. Upphandlingsförfarandet avbröts enligt motiveringarna för att säkerställa jämlik behandling.
Marknadsdomstolen konstaterar att upphandlingsförfarandet avbröts efter att tidsfristen för att lämna anbud hade upphört. Av den annons om rättelse som den upphandlande enheten publicerat under anbudstiden och av utredning i ärendet framgår att den tillåtna maxbredden för de ordinarie arbetsmaskinerna och reservmaskinerna ändrades från 220 cm till 320 cm och att en mindre arbetsmaskin med maxbredd 220 cm infördes för båda snöplogningsområdena.
Som ovan konstaterats får ett upphandlingsförfarande enligt 125 § upphandlingslagen avbrytas endast av en faktisk och grundad anledning. Några allvarliga eller exceptionella omständigheter krävs dock inte, och enligt rättspraxis kan upphandlingsförfarandet avbrytas även när orsaken hänför sig till den upphandlande enhetens eget agerande.
I detta fall har både antalet maskiner som anbudsgivarna förutsätts ha till sitt förfogande och maskinernas tillåtna maximibredd ändrats under upphandlingsförfarandets gång. Ändringen har således alltså påverkat de resurser som förutsätts för att lämna in ett godtagbart anbud i anbudstävlingen.
Även om anbudstiden i detta fall förlängdes genom en publicerad annons om rättelse, kan det inte uteslutas att potentiella anbudsgivare har avstått från att lämna anbud på grund av de ställda minimikraven som sedermera ändrades. Marknadsdomstolen finner att den upphandlande enheten därmed har haft en faktisk och grundad anledning att avbryta upphandlingsförfarandet för att säkerställa en jämlik behandling av deltagarna i upphandlingsförfarandet och andra leverantörer.
Marknadsdomstolen konstaterar ytterligare att ändringssökanden lämnat in utredning som tyder på att den upphandlande enheten har informerat övriga aktörer i branschen om sin avsikt att avbryta upphandlingsförfarandet redan före beslutet om avbrytande av upphandlingsförfarandet fattades och ändginssökanden fick kännedom om det. Även om den upphandlande enhetens förfarande till denna del har visat dåligt omdöme i att beakta skyldigheten att förfara öppet gentemot deltagare i upphandlingsförfarandet och andra leverantörer, har det inte framkommit att anbudspriserna skulle ha läckt ut.
Slutsats
På ovan nämnda grunder finner marknadsdomstolen att den upphandlande enheten inte på de grunder som FIN Infra Group Oy har anfört i sina besvär har förfarit i strid med de bestämmelser som gäller för offentlig upphandling. Besvären ska därför avslås.
Av denna orsak finns det inte skäl för marknadsdomstolen att ta ställning till ändringssökandens ersättningsyrkanden, eller frågan om till vilka delar marknadsdomstolen är behörig att behandla dem.
Ersättning för rättegångskostnader
På ersättning för rättegångskostnaderna i ett upphandlingsärende tillämpas enligt 149 § 2 mom. upphandlingslagen i övrigt 95–101 § lagen om rättegång i förvaltningsärenden, dock inte 95 § 3 mom.
Enligt 95 § 1 mom. lagen om rättegång i förvaltningsärenden är en delaktig i rättegången skyldig att helt eller delvis ersätta en annan delaktigs rättegångskostnader, om det särskilt med beaktande av avgörandet i ärendet är oskäligt att denne själv ska stå för sina rättegångskostnader. Enligt paragrafens 2 mom. kan när ersättningsskyldighetens skälighet bedöms hänsyn dessutom tas till ärendets rättsliga oklarhet, de delaktigas egna åtgärder och ärendets betydelse för parten.
Med beaktande av avgörandet i ärendet är det oskäligt att den upphandlande enheten själv får stå för sina rättegångskostnader. FIN Infra Group Oy ska därför åläggas att ersätta den upphandlande enhetens till beloppet skäliga rättegångskostnader. Vid detta slutresultat får FIN Infra Group Oy själv stå för sina rättegångskostnader.
Slutresultat
Marknadsdomstolen avslår besvären.
Marknadsdomstolen ålägger FIN Infra Group Oy att ersätta Korsholms kommuns rättegångskostnader med 4 490 euro jämte dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan bestäms enligt den räntefot som anges i
4 § 1 mom. räntelagen från det att en månad förflutit från den dag då detta beslut gavs.
Hur besvär anförs
Enligt 165 § lagen om offentlig upphandling och koncession får detta beslut överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
Med stöd av 168 § 1 mom. lagen om offentlig upphandling och koncession ska ett beslut av marknadsdomstolen iakttas även om besvär anförts, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.
En besvärsanvisning finns som bilaga.
Ärendet har avgjorts enhälligt av marknadsdomstolens överdomare
Pertti Virtanen och marknadsrättsdomarna Tobias von Schantz och Liisa Kauramäki.
Observera
Den som vill veta om beslutet har vunnit laga kraft ska kontakta högsta förvaltningsdomstolen.